Frågor och svar om strejk

Facket kan varsla om konflikt, som till exempel strejk eller blockad av övertidsarbete eller nyanställningar, när det inte finns något gällande kollektivavtal mellan parterna. Detsamma gäller för arbetsgivarnas stridsåtgärd, lockout. Under avtalsperioderna råder fredsplikt.

Ett varsel måste lämnas sju arbetsdagar i förväg och kan tidigast verkställas den sjunde arbetsdagen vid samma tid som det lämnats in.

Enligt Måleriföretagens stadgar beslutar Måleriföretagens Sverigestyrelse om stridsåtgärd. Ett enskilt medlemsföretag eller en regionförening kan inte på egen hand besluta om stridsåtgärd.  Medlemsföretagen i Måleriföretagen är enligt föreningens stadgar skyldiga att följa varje beslut om stridsåtgärd.

För fackets del är den kraftigaste stridsåtgärden strejk. Då utförs inget arbete. Andra vanliga stridsåtgärder är blockad av övertidsarbete, nyanställning eller inhyrning av arbetskraft. Arbetsgivarsidans vanligaste stridsåtgärd är lockout då de anställda inte släpps in på arbetsplatsen och inte heller får någon lön. Det finns olika typer av lockout; spegel, konsekvens och total.

Strejk innebär att ett fackförbund beslutar att deras medlemmar på en arbetsplats ska lägga ner sitt arbete för att sätta press på arbetsgivarsidan vid en konflikt. En strejk får nästan alltid snabbt allvarliga följdverkningar för de drabbade företagen. Ofta drabbas också tredje man, allmänheten eller andra företag, av de strejker som facket utlyser.

Ett fackförbund kan med sympatiåtgärder stödja ett annat fackförbund som befinner sig i,  även om konflikten egentligen inte berör det egna förbundet. Det "sympatiserande" fackförbundet tar ut sina egna medlemmar i strejk på ett annat avtalsområde. Sympatistrejk kan genomföras trots att det finns ett gällande kollektivavtal mellan det "sympatiserande" fackförbundet och dess motpart på arbetsgivarsidan.

En blockad handlar om att försvåra arbetet på en arbetsplats. Andra fackförbund kan sympatisera med Målareförbundet genom blockader.

 

En spegellockout berör enbart de arbetsplatser som omfattas av fackets stridsåtgärder, som en exakt spegel av den fackliga organisationens konflikt. Spegellockouten utökar alltså inte det antal anställda som omfattas av konflikten.

Anställda som deltar i strejk har inte tillträde till arbetsplatsen eller företaget. De som omfattas av strejken måste, om arbetsgivaren beslutar det, lämna tillbaka nycklar, företagsbilar, mobiltelefoner, ritningar, verktyg och annat som tillhör
arbetsgivaren i samband med avslut av sista arbetspasset innan strejken inleds.

Under pågående konflikt ska ingen lön eller annan löneförmån utbetalas till de anställda som har tagits ut i strejk. Frånvaro för strejk eller lockout är inte heller semesterlönegrundande. Det är dock inte tillåtet att innehålla redan intjänad lön. Fackförbunden betalar ersättning till de medlemmar som strejkar och inte får lön. Om en anställd som omfattas av strejken har frågor kring ersättningen från facket ska arbetsgivaren hänvisa till facket för besked.

Måleriföretagen i Sverige har varslat om spegellockout i den pågående konflikten med Svenska Målareförbundet. Företag, som står utanför strejk eller lockout, får inte i strid med Måleriföretagens styrelses beslut direkt eller indirekt ge arbete eller på annat sätt ge stöd åt arbetstagare som omfattas av stridsåtgärden. Detta framgår av Måleriföretagens stadgar. En arbetstagare får anställas eller anlitas endast om det är klarlagt att han vid stridsåtgärdens början inte var anställd i ett företag som omfattas av stridsåtgärden. Företag, som inte berörs av en konflikt är skyldiga att visa solidaritet med konfliktdrabbade företag.

Arbetstagare som är medlemmar i det fackförbund som strejkar kan självständigt välja om de ändå önskar utföra sitt arbete. Det är inte olagligt för en arbetstagare att utföra sina arbetsuppgifter under en strejk Enligt fackets stadgar är deras medlemmar dock skyldiga att delta i en varslad strejk och om medlemmen väljer att arbeta kan facket besluta att utesluta denna medlem. Arbetsgivaren ska självfallet respektera stridsåtgärderna och  inte försöka övertala arbetstagare som är organiserade att ändå utföra sitt arbete.

En facklig organisation förfogar endast över sina medlemmar när det gäller arbetsnedläggelse. Detta betyder att oorganiserade arbetstagare och de som är medlemmar i andra fackliga organisationer inte omfattas av stridsåtgärden. Arbetare som inte berörs av konflikten är skyldiga att utföra sitt vanliga arbete och acceptera förflyttning enlig samma regler som normalt gäller. Oorganiserade anställda har dock en rätt att förhålla sig neutrala i en konflikt och kan avstå från att utföra arbete, I sådant fall utgår ingen lön från arbetsgivaren och inte heller någon ersättning från facket.

Skyddsarbete undantas från stridsåtgärderna. Med skyddsarbete menas åtgärder för att kunna avsluta arbetet på ett tekniskt korrekt sätt och skydda entreprenaden. Åtgärder för att skydda liv och hälsa och förhindra olycksfall, haveri eller liknande händelser faller också under reglerna om skyddsarbete.

Företag som har arbetsplatser som omfattas av Svenska Målareförbundets strejk kan få konfliktersättning. Företag som indirekt drabbas av andra fackförbunds stridsåtgärder, exempelvis Byggnads strejk, omfattas inte av rätten till konliktersättning.

Läs mer i broschyren "Skadeberäkning arbetskonflikt"

Efter det att stridsåtgärden har upphört återgår samtliga anställda till arbetet. Samtliga personer som berörs av stridsåtgärder är skyldiga att kontinuerligt hålla sig underrättade via

massmedia om utvecklingen av en konflikt. Det kan vara lämpligt att upprätta klara instruktioner till de anställda om hur och när återgång till arbetet skall ske. Arbetstagarparten har eget ansvar för information om återgång. Arbetstagare som inte uppmärksammar

eller följer information om återgång till arbete betraktas som olovligt frånvarande, vilket medför löneavdrag.

Förtroendemannalagen gäller även vid tillfälligt avtalslöst tillstånd. Om strejk eller lockout har varslats eller påbörjats är arbetsgivaren inte skyldig att utge lön och andra anställningsförmåner vid ledighet för facklig verksamhet som har samband med konflikten. En varslad eller vidtagen stridsåtgärd påverkar däremot inte rätten att få ledigt enligt förtroendemannalagen.

Nej, facket har rätt att informera sina medlemmar om innebörden av strejk och andra stridsåtgärder. Informationen får dock enbart ske på de anställdas lediga tid, ex på raster eller efter arbetstid. Facket kan inte heller åberopa 5-timmars för att informera om stridsåtgärderna.

 

Om arbetet kan bli försenat genom stridsåtgärder, antingen om företaget direkt omfattas av Målarförbundets stridsåtgärder eller indirekta genom Byggnads stridsåtgärder,  ska företaget snarast möjligt kontakta beställaren för att skriftligen underrätta om det inträffade och framställa anspråk (Hänvisa det som Ni kommit överens om med kund i kontraktshandlingarna)

Ex enligt följande:

Tidsförlängning beträffande (arbetsplatsen, objekt, namn, nummer etc)

Svenska Målareförbundet/Byggnads har varslat om konfliktåtgärder vid rubricerade arbetsobjekt. Dessa åtgärder kan komma att innebära att målerientreprenaden vid rubricerade arbetsplatser inte kan färdigställas i tid, varför vi redan nu framställer anspråk på den tidsförlängning som konfliktåtgärderna kan medföra med tid som kommer att specificeras senare.

När det varslas om konflikt tillsätter Medlingsinstitutet oftast två medlare, ibland flera. Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som har ansvar för att medla i arbetsmarknadskonflikter och verka för en väl fungerande lönebildning. Medlarnas uppgift är att försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna och bevara arbetsfreden.

För att stabilisera den svenska lönebildningen slöt fackförbund och arbetsgivare inom industrin år 1997 det så kallade industriavtalet. Industriavtalet innebär att det är industrins parter som ”sätter märket” för övriga kollektivavtal. Detta avtal utgör sedan ett riktmärke för löneökningen inom de övriga delarna av arbetsmarknaden. Genom att den konkurrensutsatta industrin nu kommit överens har märket för 2016 års avtalsrörelse satts till 2,2 % under ett år.

Om ett företag, som omfattas av stridsåtgärder, anser att ett arbete (som inte utgör skyddsarbete) måste utföras ska företaget ansöka om dispens hos den organisation som varslat om stridsåtgärden. Vid ansökan är det viktigt att tydlig redogöra för de skäl som åberopas för dispens, d.v.s. de konsekvenser som stridsåtgärden får för tredje man samt underlag från myndighet/kund som styrker ansökan. Dispens för strejk och blockad söks hos Svenska Målareförbundet genom blankett som finns att hämta på respektive avdelnings kontor. Dispens från lockout söks hos Måleriföretagen i Sverige via mejl till pia@maleriforetagen.se. När arbetsgivare- och arbetstagarsidan har varslat om stridsåtgärder som rör samma verksamhet måste dispens sökas hos båda parter. Parterna beviljar ytterst få dispenser.

Om ett företag på grund av stridsåtgärder vid företaget måste inskränka eller inställa driften, är det möjligt att permittera. Arbetsgivaren är dock före ett sådant beslut skyldig att primärförhandla enligt 11 § medbestämmandelagen. Permittering innebär dock ingen större kostnadsbesparing då permitteringslön  ändå ska utbetalas. Ett annat alternativ är att använda väntetidsersättningen (sitta på lådan). Vid väntetidsersättning kan företaget välja om de anställda ska befinna sig på verkstaden/kontoret eller i hemmet i avvaktan på besked om arbetsuppgifter. Om den anställde befinner sig på verkstaden/kontoret utgår ersättning med individuell tidlön (inrangeringslön). Om den anställde befinner sig i hemmet utgår garantilön. I den senare fallet ska den anställde infinna sig på arbetet närmaste följande arbetsdag efter besked från arbetsgivaren. 

Strejkvakter saknar polisiära befogenheter och svarar personligen för brotten egenmäktigt förfarande och ofredande. Byggområdet disponeras enligt vanliga civilrättsliga regler.

Nej, tjänstemän utför normalt sett inte måleriarbete och kan därför inte användas för att ersätta strejkande målare.

Ja, medbestämmandelagen gäller även under tillfälliga avtalslösa tillstånd. Dock behöver medlemsföretaget inte informera om egna taktiska överväganden som har betydelse för stridsåtgärden.

Vid strejk gäller att denna inte anses bryta semester. Vid lockout gäller dock det omvända. Lockout bryter semester. Arbetstagare som har pågående eller beviljad semester för tid då lockout trätt ikraft, ska inte erhålla semesterledigt eller semesterlön. En annan sak är att semesterdagarna som ”fryser inne” på grund av lockouten finns kvar och ska läggas ut vid annat tillfälle.

Frågan hur en strejk påverkar rätten till sjuklön måste besvaras med utgångspunkt i vad som är syftet med sjuklön, nämligen att ersätta en inkomstförlust, och huruvida det finns omständigheter som visar att den sjuke hade deltagit i strejken om denne inte varit sjuk. Bedömningen får därmed göras i det enskilda fallet.

Utgångspunkten är att den som sjukskrivit sig innan strejken brutit ut har rätt till sjuklön fram till dess strejken påbörjas, men inte därefter om arbetstagaren är organiserad. 

Ex. Låt oss anta att målaren sjukskrev sig den 1 april på morgonen. 

  • Den 1 april är då karensdag
  • 4-7 april uppbär målaren sjuklön från företaget
  • From den 8 april och så länge strejken fortsätter, dock längst t o m 14 april är det fackets konfliktkassa som får ta ”stöten”
  • From den 15 april ger försäkringskassan sjukpenning, oavsett om personen strejkar eller är lockoutad. 

Sker sjukskrivningen efter det att strejken brutit ut påbörjas sjuklöneperioden först efter att strejken avslutats. En förutsättning för att en sjuklöneperiod ska börja är att arbetstagaren skulle ha arbetat om hon eller han inte varit sjuk. Sjuklön ska därför inte betalas ut under pågående arbetskonflikt beträffande organiserade arbetstagare. Om arbetstagaren fortfarande är sjuk när konflikten upphör börjar sjuklöneperioden den första dag som hon eller han skulle ha arbetat. 

Däremot påverkas inte rätten till sjukpenning till arbetstagaren från Försäkringskassan av huruvida strejk utbrutit.

VAB/föräldraledighet som inträffar under strejken är semesterlönegrundande (på samma sätt som den del av FK:s sjuklöneperiod är det). Men en springande punkt är om arbetsgivaren fått veta att arbetstagaren varit VAB/föräldraledig under strejken/lockouten.

Arbetstagare som är berörda av strejk (och lockout) har inte rätt till lönetillägget vid VAB (Måleriavtalet § 2 mom c) punkt 7) under konflikten.

Nej, när facket har sagt upp kollektivavtalet upphör avtalet att gälla efter sju dagar. Under ett tillfälligt avtalslöst tillstånd gäller anställningsvillkor för anställda som vanligt. Däremot gäller inte regler som berör relation mellan organisationerna och vid avtalslöst tillstånd kan därför facket inte göra avtalsövervakning enligt § 10.