Fem frågor och svar om avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

En avtalsrörelse är den period då arbetsmarknadens parter, det vill säga fackförbund och arbetsgivarorganisationer, förhandlar fram nya kollektivavtal. Arbetsmarknadens parter hanterar förhandlingarna utan inblandning av regeringen.

Vad är ett kollektivavtal?

I Sverige kommer arbetsgivarorganisationer och fackförbund tillsammans överens om vilka villkor som ska gälla i in en viss bransch. Det handlar till exempel om lön, försäkringar och andra arbetsvillkor. När parterna är överens skriver de ett kollektivavtal. Kollektivavtal gäller för alla som jobbar på en arbetsplats. Även för de som inte är medlemmar i ett fackförbund. Kollektivavtalet kompletterar och ersätter ibland svensk lagstiftning.


Vad är ett yrkande?

Yrkande innehåller de avtalskrav som parterna har och tycker är viktiga att få med i de nya kollektivavtalen.


Vad är märket?

Sedan 1997 är det industrins parter som enas om den procentuella kostnadsökningen samt avtalets längd. Detta blir det så kallade märket som anger hur mycket industrin kan öka sin kostnadsnivå utan att konkurrenskraften sätts ur spel. Eftersom industrin agerar på en mycket konkurrensutsatt marknad är det industrin som får sätta märket. Det märke som industrin sätter måste fungerar sedan som ett riktmärke för de andra parterna på arbetsmarknaden.


Kortfattat - vilken är historien bakom kollektivavtalen?

1906 grundades i Sverige systemet med kollektivavtal genom den så kallade decemberöverenskommelsen mellan Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF och Landsorganisationen i Sverige, LO. Då erkände SAF föreningsfriheten, att arbetstagarna har rätt att organisera sig och träffa kollektivavtal om anställningsvillkor och LO erkände arbetsgivarnas rätt att leda och organisera arbetet.

1938 slöt SAF och LO ett avtal, det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Avtalet reglerade spelreglerna på arbetsmarknaden och lade grunden för den svenska arbetsmarknadens norm, att arbetsmarknadens parter ska sluta avtal utan inblandning av regeringen. Avtalet justerades senast 1976 men gäller fortfarande.

1997 kom industrins parter överens om det så kallade Industriavtalet. Avtalet kom till efter en tid av kostnadsökningar, hög inflation och försämrad konkurrenskraft. Sedan Industriavtalet tecknades år 1997 har industrins avtal utgjort en norm för hela arbetsmarknaden. Genom samordning, utfästelser i förhandlingsordningsavtal och andra kopplingar har Industriavtalets normerande roll fått genomslag på hela arbetsmarknaden.