Alla behöver bidra på olika sätt till att skapa en mer hållbar värld. Mindre företag kan inte förväntas göra lika stora insatser som större företag, men alla behöver jobba med hållbarhet utifrån sina förutsättningar. Att gå från att inte ha frågan direkt på agendan till att systematiskt arbeta med hållbarhetsfrågor kan verka som en oöverkomlig barriär, men det behöver det inte vara. Det gäller att utgå från sin verklighet och arbeta med det man själv kan påverka.
Hållbarhetsrapportering – vilka företag berörs?
EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), reglerar hur vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning. Sverige är ett av de europeiska länder som införlivat CSRD i Årsredovisningslagen.
Med stöd av CSRD har EU också tagit fram standarder, European Sustainability Reporting Standards (ESRS), genom en förordning som gäller direkt som lag i Sverige och ska följas av de företag som omfattas av direktivet. Dessa standarder reglerar närmare innehållet i hållbarhetsrapporten företagen förväntas ta fram.
Under de senaste åren har många företag arbetat med att förbereda sig inför CSRD, men i februari 2025 presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag, det så kallade Omnibus-förslaget, som senarelägger och mildrar rapporteringskraven för många företag. Förslaget syftar till att skydda europeiska företags konkurrenskraft genom att reducera regelbörda och innebär i praktiken att huvuddelen av de företag som tidigare omfattades av regelverket nu inte längre måste rapportera enligt CSRD – åtminstone inte för tillfället.
I huvudsak är det numera endast mycket stora företag som berörs av regelverket, närmare bestämt koncerner med fler än 1.000 anställda och en nettoomsättning över 50 miljoner Euro, alternativt balansomslutning över 25 miljoner Euro. För måleribranschen innebär detta att endast ett fåtal medlemsföretag berörs direkt av lagstiftningen, men många företag kan beröras indirekt och förväntas hållbarhetsrapportera genom att deras lite större beställare och kunder berörs.
Förväntningar på företag att kunna redogöra för sitt hållbarhetsarbete och miljöpåverkan kommer inte att minska. Efterfrågan på hållbarhetsdata i upphandlingar och i kundrelationer ökar löpande. Därför är det viktigt att ditt företag arbetar vidare med denna viktiga fråga. För företag som inte berörs av CSRD finns en standard för frivillig rapportering, Voluntary Standard for Micro and Small Enterprises (VSME). VSME-standarden är en förenklad och mer flexibel modell som bygger på samma logik som CSRD. Måleriföretagen rekommenderar medlemmar att använda VSME och utveckla sitt hållbarhetsarbete med hjälp av standarden för att vara redo om och när regelverket skärps.
Mer information om VSME hittar du här
Checklista för Hållbarhetsarbete kopplat till VSME
Fas 1: Förstå nuläget och skapa struktur
Kartlägg verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv
Beskriv påverkan och resurser. Tänk på både miljö, människor och samhälle. (VSME: Modul B1-B2)
Utse ansvarig för hållbarhetsarbetet
Ange vem som ansvarar och hur arbetet följs upp.
Sätt upp en enkel hållbarhetspolicy
Beskriv företagets övergripande hållbarhetsprinciper och dokumentera dessa i en policy.
Fas 2: Grundläggande förbättringar i verksamheten
Material och färgval
Använd miljömärkta produkter, dokumentera färgval.
Energi- och vattenförbrukning samt transporter
Dokumentera energi-, vatten och bränsleförbrukning. Redovisa körsträckor, effektivisera planering och utvärdera eventuella fossilfria alternativ. (VSME: Modul B3-B6)
Avfallshantering
Beskriv hantering av färgrester, återvinning och farligt avfall. (VSME: Modul B7)
Fas 3: Socialt ansvar och arbetsmiljö
God arbetsmiljö för medarbetare
Redogör för säkerhet, trivsel och skyddsutrustning. (VSME: Modul B8-B9)
Utbildning och delaktighet
Notera om utbildningar eller hållbarhetssamtal hålls. (VSME: Modul B9-B10)
Schyssta villkor i hela kedjan
Verka för lika och jämställda löner och förmåner. Notera om kollektivavtal finns, ställ krav på leverantörer och uppdragsgivare. (VSME: Modul B10)
Fas 4: Mätning, förbättring och kommunikation
Börja mäta påverkan
Sätt nyckeltal, följ upp förbättringar snarare än perfektion. (VSME: Modul B3)
Förbättra stegvis
Sätt mål per halvår/år och följ upp dem.
Kommunicera ert arbete
Var transparent, använd enkla ord och visa ert engagemang.
Att beräkna klimatpåverkan
Ett sätt att se effekt av det arbete som görs är mätning och uppföljning. Beroende på vilka förändringar
Det finns flera standarder för utsläppsberäkningar. De vanligaste är Green House Gas Protocols Corporate Standard (GHG) och ISO Standard 14064-1 som är inriktade på utsläppsberäkningar för företag och organisationer.
- Scope 1 i GHG Protocol omfattar de utsläpp som sker i den egna verksamheten (direkta) till exempel bränsleförbränning och från fordon organisationen äger eller kontrollerar.
- Scope 2 omfattar utsläpp (indirekta) från inköpt elektricitet, ånga, värme och kyla.
- Scope 3 rör övriga indirekta utsläpp, från inköpta material, produktanvändning, avfallshantering, affärsresor etc. som organisationen inte äger eller kontrollerar.
ISO-standarden delar däremot in utsläppen i direkta och indirekta utsläpp. Enligt ISO 14064-1 ska organisationen själv upprätta relevanta gränsdragningar gällande vad som är innanför respektive utanför organisationen samt vad som ska vara innanför respektive utanför rapporteringen av växthusgaser.
Direkta utsläpp är obligatoriskt att inkludera enligt båda standarderna, medan övriga utsläpp bör inkluderas.
Här kan du läsa mer om utsläppsberäkningar - Beräkning enligt GHG Protocol eller ISO-standard (naturvardsverket.se)
Källa: Naturvårdsverket