AD:dom: Arbetsgivare måste kunna bevisa att arbetstagarens uppsägningshandling är äkta

I början av 2024 stämde Svenska Byggnadsarbetarförbundet Måleriföretagen i Sverige tillsammans med ett medlemsföretag i Arbetsdomstolen med påstående om avsked. Den avgörande frågan i tvisten var om en anställd själv sagt upp sig genom underskrift av en skriftlig handling vid ett möte i augusti 2024 eller om han avskedades utan att det fanns skäl för detta. Arbetsdomstolens nu avkunnade dom innebär en förlust för arbetsgivarsidan. Domen får effekter inte bara för måleribranschen utan för arbetsgivare generellt.

Den anställdes och fackets uppfattning kom som en överraskning för arbetsgivaren. Arbetsgivarens uppfattning var att den anställde sagt upp sig själv vid ett möte i augusti 2023, samt att parterna var överens om att arbetsgivaren skulle formulera den aktuella uppsägningshandlingen som därefter skrevs under av den anställde. Anställningen skulle på den anställdes önskemål upphöra den 30 november 2023. Under hösten skadade den anställde sig och var därför sjukskriven vid anställningens upphörande. Först vid den tidpunkten, och i samband med att arbetsgivaren bad att få tillbaka företagets egendom, samt utfärdade arbetsgivarintyg, fick arbetsgivaren kännedom om att den anställde ansåg att han inte hade sagt upp sig. Den anställde och Byggnads menade att den anställde varken kände till den skriftliga handlingen eller hade skrivit under den, utan i stället hade avskedats av arbetsgivaren genom sitt agerande den 30 november. För att visa underskriftens äkthet lämnade arbetsgivaren in handlingen med underskrift till NFC, nationellt forensiskt centrum, för handstilsanalys. NFC meddelade tyvärr att analys inte var möjlig eftersom det inte fanns tillräckligt med jämförelsematerial från den anställde och dennes handstil.  

Arbetsdomstolen konstaterar i domen att arbetsgivaren, med anledning av att den anställde nekar, har bevisbördan för att den anställde har sagt upp sig och för att uppsägningshandlingen med underskrift är äkta. Arbetsdomstolen uppger att trots att uppsägningshandlingen har uppvisats i original har arbetsgivarparterna inte med övervägande sannolikt visat att den anställde har undertecknat den. Arbetsdomstolen uppger vidare att vittnesuppgifterna från andra anställda som hört den anställde berätta att han ska sluta bara har givit begränsat stöd till arbetsgivarens uppfattning. Vittnena har inte sett själva undertecknandet och det förekom språksvårigheter då vittnena som skulle ha pratat med den anställde varken kunde svenska eller engelska bra.

Arbetsdomstolens domslut innebär att situationen bedöms som ett avskedande eftersom det inte är bevisat att arbetstagaren har sagt upp sig. Avskedandet ogiltigförklarades eftersom det inte funnits sakliga skäl för avsked. Ogiltigförklaring har effekten att anställningen anses bestå, utan att ha upphört. Arbetsgivaren dömdes även att betala skadestånd till den anställde och Byggnads.

Domens konsekvenser är långtgående för arbetsgivare

Lagstiftaren ställer omfattande krav på en arbetsgivare som vill säga upp en anställd. Arbetsgivaren måste visa att det finns sakliga skäl för uppsägningen, d.v.s. antingen att det föreligger arbetsbrist i verksamheten eller att den anställde misskötts sig i så pass hög grad att uppsägning kan ske på grund av detta. Arbetsgivaren måste vidare förhålla sig till bland annat regler om omplacering och turordning samt uppfylla sin förhandlingsskyldighet gentemot facket.

Lagstiftaren ställer inga motsvarande krav på en anställd som vill säga upp sin anställning.  Den anställde kan säga upp sig muntligen, via SMS, mejl eller genom egenhändigt undertecknad uppsägningshandling. Arbetsgivaren kan ha rutiner för hur företaget vill att anställda ska genomföra egen uppsägning men kan däremot inte kräva att anställda ska följa dessa rutiner.

Om det uppstår en tvist om huruvida en anställd har sagt upp sig eller inte gäller avtalsrättsliga regler. Den som påstår att en uppsägning har skett måste kunna bevisa detta.  Om den anställde har sagt upp sig muntligen kommer ord att stå mot ord, och det blir därför svårt för arbetsgivaren att bevisa mot den anställdes nekande. Många gånger är det därför klokt att be den anställde att själv göra en skriftlig uppsägning och signera denna. I de allra flesta fall uppstår inga missförstånd eller tvister men domen visar att arbetsgivaren inte kan känna sig trygg även om den anställde själv formulerar och signerar sin uppsägning. Om den anställde nekar till att ha gjort signeringen, har arbetsgivaren bevisbördan för att det är den anställde som har skrivit under. En anställd med ”nerver av stål” kan alltså ångra sig och neka till att ha sagt upp sig, oavsett om det är en muntlig eller skriftlig uppsägning.  

Hur kan arbetsgivare göra?

Det är i stort sett omöjligt för arbetsgivaren att visa att en underskrift är äkta. I stället behöver arbetsgivaren ha annan bevisning som styrker arbetsgivarens uppfattning. Arbetsgivaren bör se till att det finns trovärdiga vittnen som är närvarande när en anställd säger upp sig själv, skriver under en egen uppsägning eller överlämnar en egen uppsägning. Arbetsgivaren kan även skriftligen, exempelvis via mejl med läsbekräftelse, bekräfta mottagande av den anställdes uppsägning, vilket ger den anställde möjlighet att agera om det föreligger missförstånd.

 

Om ni är osäkra på vad som gäller när en arbetstagare sagt upp sig på egen begäran kan ni alltid stämma av det med Måleriföretagens jour. Du når jouren för arbetsrättsliga frågor på 010-484 95 90 eller jouren@maleriforetagen.se. Jouren har öppet alla vardagar mellan 08.00-16.00.