Så tycker partierna - frågor inför valet!

Inför valet ställde tidningen Målarmästaren några frågor till våra största partier. Det handlar om aktuella frågor som kan vara intressanta för Måleriföretagens medlemmar. Läs vad partierna svarade!

Foto: Mikael SjöbergVilken är er inställning till rotavdraget? Kan ni tänka er att återställa det till 50 procent?

 

 

  



Centerpartiet

Rotavdraget har varit viktigt för jobben och företagen inom byggbranschen, men också för att göra svarta jobb vita. Vi vill att privatpersoner ska kunna göra avdrag för fler tjänster. Vi föreslår att ett grönt avdrag införs för klimatsmarta investeringar i det egna boendet. Det gröna avdraget ska till exempel kunna användas för installation av solceller. Det gröna avdraget blir i praktiken ett dubbelt rotavdrag för gröna investeringar och uppgår till 60 procent av såväl arbets- som materialkostnaden.

Liberalerna
I regeringsställning drev Liberalerna på för införandet av rut- och rotavdragen. Utöver att höja direkta anställningskostnader har regeringen valt att försämra de ekonomiska förutsättningarna för rot- och ruttjänster, vilket Liberalerna varit mycket kritiska till. Eftersom försämringen varit tydligast i rut-branschen, där tillväxten i princip helt stannat av, har Liberalerna valt att prioritera en ny rutreform framför en ny rotreform. I den nya rutreformen som vi föreslår ska taket för avdrag tredubblas, äldre får dra av 60 procent av arbetskostnaden, och avdraget ska omfatta fler tjänster än idag. En eventuell ny rotreform under nästa mandatperiod är inte uteslutet, men måste vägas mot budgetutrymmet och mot andra viktiga reformer.

Nya Moderaterna
Rut- och rotavdrag har varit viktiga reformer för att stimulera ekonomin. För närvarande har vi dock inga förslag om att återställa rotavdraget.

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna ser positivt på införandet av rotavdraget. Det har gjort att företagare i högre utsträckning än tidigare betalar skatt på de arbetsuppdrag de har att utföra. Det är dock bekymrande om sänkningen från 50 procent till 30 procent nu börjar att bidra till att mer svartarbete växer fram igen i de branscher där detta var på väg att försvinna till följd av lägre skattekostnader. I dagsläget har vi dock inget konkret förslag utan vill först avvakta utvecklingen för skatteinbetalningarna och svartarbete. Men vi är öppna för att diskutera olika nivåer på rotavdraget, särskilt om vi skulle gå in i en lågkonjunktur eller liknande ekonomisk utveckling.

Kristdemokraterna
Rot- och rutavdragen ger skattelättnader för dem som exempelvis renoverar sin bostad eller köper hushållstjänster som städning. Avdragen har minskat svartarbete och skapat nya arbetstillfällen. S/MP-regeringen har begränsat avdragen vilket Kristdemokraterna motsatt sig. Nu har vi dock accepterat nivån men vill utveckla och bredda rot till att även inkludera installationer av olika slag. Vi ska fortsätta reformera villkoren för byggande av bostäder. Kraften i efterfrågan måste stärkas, bland annat genom en lösning för ett nytt bosparande.

Miljöpartiet
Rotavdraget bör reformeras. Det är inte rimligt att skattemedel används för att subventionera att individer river ut fullt fungerande kök. Miljöpartiet vill ha ett mer klimatsmart rotavdrag som används som stimulans vid lågkonjunkturer. Avdraget bör styras om till att stödja renoveringar och andra åtgärder som direkt leder till energieffektivisering, förnybar energiproduktion eller minskad resursåtgång. Vi vill även att rotavdraget ska omfatta hyreslägenheter och bostadsrättsföreningar som lättare och mer lönsamt kan investera i energi­snåla lösningar.

Socialdemokraterna
Nej, dagens skatteavdrag på 30 procent är generöst nog för att understödja kvarvarande behov av reparationer och underhåll. Genom den förändring vi gjorde 2016 har vi styrt om skatteresurser till nybyggnation av inte minst efterfrågade hyresrätter. Investeringsstödet har gett gott resultat.

Vänsterpartiet
Nej. Vi vill fasa ut rot. Rot har varit en rimlig konjunkturåtgärd men bör trappas ner till förmån för satsningar på byggande av hyresrätter, äldreboenden och förskolor.

Foto: Mikael SjöbergArbetsgivaravgifterna för unga höjdes från och med 1 juni 2016. Hur ser ert parti på att sänka den igen, så att företagare betalar lägre arbetsgivaravgifter för de som är födda 1991 eller senare?

 

 

Centerpartiet
Att regeringen gjorde det dyrare att anställa unga sände helt fel signaler. Trösklarna in på arbetsmarknaden är alldeles för höga och måste sänkas. Särskilt svår är situationen för de som står längst från arbetsmarknaden. Därför behövs reformer som gör det lättare och billigare för företagen att anställa. Vi föreslår bland annat ett ingångsavdrag. En satsning som innebär att arbetsgivaravgiften slopas de första två åren på arbetsmarknaden. Vi vill också helt slopa arbetsgivaravgiften för personer under 18 år. För små företag som anställer sin första person vill vi också slopa arbetsgivaravgiften den första tiden.

Liberalerna
Det är dyrt att anställa människor i Sverige. Höga lönekostnader håller särskilt tillbaka den del av tjänstesektorn som skulle kunna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden för utsatta grupper. Liberalerna vill istället införa inträdesjobb där arbetsgivare inte behöver betala arbetsgivaravgift för unga och nyanlända, som då blir billigare att anställa. Vi vill också bygga ut avdrag och riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden.

Nya Moderaterna
Vi vill slopa arbetsgivaravgiften för den som anställer inom ramen för inträdesjobb, vilket är Alliansens förslag till lärlingsanställning för nyanlända och unga utan gymnasieexamen. Dessutom vill vi sänka skatten för alla som arbetar och särskilt för dem med lägre inkomster, genom ett nytt jobbskatteavdrag.

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna vill inte se arbetsgivaravgifter som är olika baserat på ålder, kön, etnicitet eller andra personliga egenskaper. Detta eftersom att det bidrar till splittringen i samhället och att regelverket för företagen blir krångligare. Istället vill vi ha en generell, enhetlig nivå för alla företag men att de minsta företagen, som ofta kan befinna sig i en tillväxtfas men med mindre likviditet men med behov av att kunna öka antalet anställda, också får möjlighet till lägre arbetsgivaravgift. Detta genom slopad allmän löneavgift som utgör ungefärligen en tredjedel av arbetsgivaravgifterna.

Kristdemokraterna
Rent principiellt bör arbetsgivaravgiften sänkas. Arbetsgivaravgifterna är en del av den lönekostnad det innebär att ha någon anställd. Landets höga lönekostnader är ett konkurrensproblem såväl som en tröskel till arbetsmarknaden. Arbetsgivaravgiften bör också tydliggöras genom att arbetsgivaren anger den totala lönekostnaden, lön plus arbetsgivaravgift, i lönekuvertet. Detta bör vara krav för offentliga arbetsgivare. Vi föreslår också inträdesjobb som en ny anställningsform för nyanlända och unga under 23 år utan gymnasieexamen. Inträdesjobben har en lägre ingångslön och sänkt arbetsgivaravgift. På så sätt ökar man möjligheterna för grupper som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb.

Miljöpartiet
Idag är arbetslösheten för unga mycket låg, och nästan hälften av de arbetslösa unga är heltidsstuderande arbetssökande. Det är viktigt att vi skapar goda förutsättningar för företag att anställa unga så att trenden fortsätter. Sänkt arbetsgivaravgift för småföretag, sommarjobb och praktik som ger unga arbetslivserfarenhet är exempel på sådana insatser som vi har genomfört under mandatperioden. Vi driver inga förslag om att minska lönekostnaderna för företag som anställer unga, då den tidigare regeringen kraftigt sänkte lönekostnaden för arbetsgivare som hade unga anställda utan att det gav effekt på den då skyhöga ungdomsarbetslösheten.

Socialdemokraterna
Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga, som den borgerliga regeringen införde, gav inte önskad effekt. Vi återställde den och ungdomsarbetslösheten är ändå nu på sin lägsta nivå sedan 90-talet. Vi har inte för avsikt att förändra den.

Vänsterpartiet
Vi vill inte sänka den igen. Vänsterpartiet vill ha ett enhetligt och likformigt regelsystem med få undantag som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Tidigare försök med sänkta arbetsgivaravgifter för unga var dyrt, ineffektivt och gav få jobb. Vi vill i stället satsa på utbildning, praktik och subventionerade anställningar för de unga som har svårt att få jobb.

Foto: Mikael SjöbergVilka satsningar vill ert parti göra för att möjliggöra för personer som idag står utanför arbetsmarknaden att komma in och få en yrkesutbildning?  

 

 

 

Centerpartiet
Vi har tre satsningar på lärlingsanställningar/utbildningar som innebär en rätt för företag att erbjuda gymnasial lärlingsanställning med en timlön motsvarande fullt studiemedel. Vi vill också femdubbla den del av lärlingsbidraget som går till arbetsgivaren som anställer gymnasielärlingar från 5 000 till 25 000 kronor per år. Den som också erbjuder anställning ska gå före i kön för att få del av lärlingsbidraget om det är kö för att få det. Tillsammans med Alliansen vill vi också inrätta en tvåårig yrkesskola och öka antalet yrkescollege.

Liberalerna
Yrkesprogrammen ska vara både två- och treåriga, där den tvååriga yrkesutbildningen organiseras som en yrkesskola som är sökbar för alla och där utbildningarna har tydligt yrkesfokus. De treåriga yrkesförberedande programmen ska inte automatiskt ge högskolebehörighet, men den som på gymnasiet eller senare på Komvux väljer att läsa ytterligare teoretiska ämnen ska ha möjlighet att få behörighet till högre studier. Lärlingssystemet bör omfatta fler hantverksyrken och Liberalerna vill ha en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, så kallade ”branschlärlingar”. Liberalerna vill också införa en yrkesskola: en yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå med ett stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen bör rikta sig mot personer utan gymnasiekompetens, främst nyanlända.

Nya Moderaterna
Möjligheterna att utbilda sig till ett praktiskt yrke behöver stärkas med fler platser i yrkesvux och i yrkeshögskola. Detta innebär fler vägar in i arbete. Moderaterna föreslår också att en tvåårig yrkesskola ska inrättas, där fokus ligger på yrkesämnen. Yrkesskolan ska främst rikta sig till unga mellan 16 och 21 år som inte har behörighet till ett nationellt gymnasieprogram samt till nyanlända.

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna vill se en ny anställningsform som vi kallar för lärlingsanställningar. Vi har också lagt förslag om att effektivisera studie- och yrkesvägledningen både på grundskolan, gymnasieskolan och på Komvux. Arbetslösa unga och avhoppade från gymnasiet ska alltså enklare få tillgång till kompletterande utbildning på Komvux. Ytterligare en specifik satsning är vad vi kallar ”Teknikcollege”. Där ska teknikföretag delta i utbildningen av den arbetskraft de själva behöver. På så sätt lyssnar vi även till företagens insikter om efterfrågade kompetenser. Ungdomar som valt teoretiskt gymnasieprogram men som inte blir anställningsbara efter utbildningen, kan också ges en andra chans genom en så kallad ”teknikbrygga”. Under två terminer stärker man kunskaperna i teoretiska och praktiska ämnen varefter man får en betald terminpraktik hos en lokal industri.

Kristdemokraterna
Yrkesutbildningarnas status behöver stärkas för att fler ungdomar ska välja dem. Vi vill införa en tvåårig yrkesutbildning som kompletterar de treåriga yrkesutbildningarna. I den tvååriga yrkesutbildningen fokuserar man mer på yrkesämnet, vilket minskar utslagningen och främjar en yrkesidentitet. Vi vill också framhäva utvecklingen av lärlingsprogram som kopplas till de yrkesinriktade gymnasieprogrammen. Lärlingsprogram under gymnasieutbildningen ger både erfarenheter och kontakter i arbetslivet, något som underlättar övergången till arbetslivet.

Miljöpartiet
En mycket viktig förändring som vi vill genomföra är att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning ska ingå i alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. Detta för att öka yrkesprogrammens attraktivitet. Vi vill också ge en möjlighet för yrkesverksamma att vidareutbilda sig eller omskola sig mitt i arbetslivet, genom att införa ”utvecklingstid”. Det ger människor chansen att i upp till ett år fortbilda sig, starta företag eller att välja en ny väg i livet. Miljöpartiet ställer sig också bakom modellen med etableringsjobb. De ska löpa på två år, vara på heltid och normalt leda till tillsvidareanställning. Lönen ska vara i nivå med lägsta nivåerna i kollektivavtalen. Den anställde ska ges möjlighet att delta i SFI och annan kortare utbildning som arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om.

Socialdemokraterna
Socialdemokraterna vill fortsätta med stora satsningar på fler utbildningsplatser inom Yrkeshögskolan och yrkesvux, satsa på ett bättre studiemedelssystem och se till att olika former av anställningar där utbildning kombineras med praktik möjliggörs. Regeringen har höjt studiemedlen och infört ett studiestartsstöd för arbetslösa med kort utbildning. Vi har infört yrkespaket inom vuxenutbildningen tillsammans med parterna och vill fortsätta utveckla dessa. Då det gäller nyanlända finns det i dag ett 30-tal olika snabbspår till olika yrken. Snabbspåren utgår från samverkan mellan arbetsmarknadens parter och behoven på den lokala arbetsmarknaden. Vi behöver också uppvärdera skickliga yrkesarbetare. Ett stort problem är attityden mot yrkesutbildningar. Socialdemokraterna menar att gymnasieskolans yrkesutbildningar ska ge grundläggande högskolebehörighet.

Vänsterpartiet
Vi vill skapa fler vägar in i byggbranschen, genom att bland annat bygga ut yrkesvux, arbetsmarknadsutbildningar och yrkeshögskolan med inriktning på byggbranschen.

Foto: Mikael SjöbergRegeringen har nyligen satt upp ett nytt mål för att öka antalet kvinnor inom branschen. Vilka konkreta åtgärder vill ert parti införa för att stötta branschen i det arbetet?

 

 

Centerpartiet
Mångfaldsfrågorna är viktiga i samhället i stort, inte minst i branscher som kraftigt domineras av exempelvis ett av könen. Centerpartiet tror inte på kvotering utan på att mångfald och jämställdhet uppnås genom kunskap och ökad medvetenhet om frågorna. Diskriminering på grund av exempelvis kön och etnicitet är förbjudet. Diskrimineringsombudsmannen kan förmedla kunskap om den lagstiftningen och arbetsgivarens ansvar. Vi uppmuntrar arbetsgivare och fackliga organisationer att var för sig eller tillsammans arbeta för att dessa frågor hamnar högt på agendan. Arbetsgivarna har ett betydande ansvar när det gäller att arbeta för ökad jämställdhet i respektive bransch.

Liberalerna
Bara en fjärdedel av företagen i Sverige drivs av en kvinna och kvinnors entreprenörskap i Sverige har dessutom minskat dramatiskt under de senaste åren. Liberalerna och den tidigare alliansregeringen initierade programmet ”Främja kvinnors företagande” (2008–2014), men den nuvarande regeringen har lagt ned verksamheten. Vi anser att den snarast måste återskapas. Det avbrott som har skett i den positiva utvecklingen när det gäller kvinnors företagande bör också utredas av en kriskommission. Idag råder dessutom en stor snedfördelning vad gäller finansieringsmöjligheterna på marknaden, där nästintill 90 procent av allt riskkapital går till män. För att bredda ALMI:s satsningar på invandrande entreprenörer initierades ALMI IFS för att minska gruppens svårigheter att få finansiering. En liknande verksamhet, riktad mot kvinnors företagande, bör skapas inom ALMI.

Nya Moderaterna
Vi vill se en stärkt studie- och yrkesvägledning och införa möjlighet för niondeklassare att praktisera på gymnasieprogram. På så sätt kan fler unga få mer kunskap inför sina studieval och undvika att begränsas av exempelvis förutfattade meningar om olika yrken.

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna är övertygade om att varje individ själv kan fatta beslut när det gäller yrkesval. Vi vill alltså inte att staten ska styra hur vi lever våra liv. Sverigedemokraterna menar också att det är företagarna själva som bäst kan bedöma vilken kompetens de har behov av. Detta ska de kunna göra helt utan statlig inblandning och är ett beslut som ska fattas självständigt av de enskilda företagen. Sverigedemokraterna har inte särskilda mål för att öka antalet individer av ett särskilt kön inom olika specifika branscher.

Kristdemokraterna
Branschen måste ta det största ansvaret själv för den här frågan. Dock kan fokus läggas redan under utbildning och lärlingstid för att aktivt uppmuntra fler kvinnor att söka sig till byggbranschen. Det är också viktigt med mentorskap för att visa kvinnor på möjligheterna i yrkesvalen. Sedan handlar det mycket om ett inkluderande och om bra attityder ute på arbetsplatserna.

Miljöpartiet
Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som bland annat har i uppgift att ansvara för den officiella lönestatistiken och arbeta för en väl fungerande lönebildning. I myndighetens senaste rapport framgår att kvinnor tjänar i genomsnitt tolv procent mindre än män. Dessa siffror gäller efter att deltidslöner har räknats om till heltidslöner. Miljöpartiet vill att Medlingsinstitutet får i uppdrag att verka för jämställda löner. Kvinnor arbetar oftare deltid och obetalt i hemmet med att ta hand om barn eller att vårda föräldrar eftersom välfärden inte räcker till. För en jämställd arbetsmarknad krävs därför en bra äldrevård och barnomsorg, även på kvällar, helger och nätter. Miljöpartiet vill att offentliga arbetsgivare går före för jämställda löner och rätt till heltid.

Socialdemokraterna
Bygg- och anläggningsbranschen är idag starkt mansdominerad. Sveriges Byggindustriers statistik visar att färre än en av tio är kvinna inom branschen. Ojämn könsfördelning och sexistisk arbetsplatskultur fungerar utestängande mot kvinnor, men också mot grupper av män. Den S-ledda regeringen har därför satt upp ett mål om att minst 25 procent av de som nyanställs inom bygg- och anläggningsbranschen ska vara kvinnor senast år 2030.

Vänsterpartiet
Vi vill bland annat att Diskrimineringsombudsmannen ska ges ett särskilt uppdrag att, tillsammans med parterna, se över och förändra attityder och värderingar inom byggbranschen i syfte att motverka diskriminering av kvinnor.

 

Foto: Mikael SjöbergFinns det några andra lagar eller regler som ni vill ändra för att stötta företagare?

 

 

 

 



Centerpartiet

För att fler ska våga starta företag vill vi införa en ny företagsform – ingångsföretag. Det är en företagsform som innebär att beskattningen sker schablonmässigt för de vars verksamhet omsätter mindre än 250 000 kronor per år. Förslaget underlättar för de minsta aktörerna, minimerar onödigt regelkrångel och skulle för många innebära en språngbräda in på arbetsmarknaden. Regelkrångel är något som många småföretagare har erfarenhet av. Vi förespråkar inte minst principen ”en regel in – en regel ut” just för att regelkrånglet inte ska öka ännu mer. Vi vill också göra lagen om offentlig upphandling mer flexibel och bättre anpassad för småföretagare. Vi driver på för att skatter ska tas ut på ett sätt som minimerar administration. Inte minst Skatteverkets hantering av skatteinbetalningar missgynnar särskilt småföretagare.

Liberalerna
Det går att minska regelkrånglet, vilket vi visade under alliansregeringen då närmare 600 förenklingar genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen. Nu går utvecklingen åt fel håll. Liberalernas tre viktigaste övergripande förslag för nästa mandatperiod är dessa:
Företag ska kunna ha all kontakt med myndigheter på ett ställe, inte behöva rapportera samma uppgifter flera gånger.
Inför principen ”en regel in, en regel ut”. För varje ny administrativ börda som införs måste en motsvarande börda tas bort. En sådan princip finns i flera andra länder och hjälper till att hålla bort onödig byråkrati.
Tänk efter före. Vi vill att effekterna för företagen och deras regelbörda måste granskas på förhand mycket noggrannare än i dag, innan nya myndighetsregler antas.

Nya Moderaterna
Att företagare ska ha goda villkor är högt prioriterat för Moderaterna. Vi vill bland annat förenkla 3:12-reglerna. Företagsskatterna behöver reformeras så att det blir lättare för företag att växa. Skatteverket bör även få i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen. Företag ska bara behöva lämna en uppgift till myndigheter en gång, till exempel genom en gemensam digital plattform.

Sverigedemokraterna
Fler undantag i turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS) är en fråga som vi driver. Men vi har också lanserat en modell där näringslivsorganisationerna ska få sätta dagordningen för vilka regler som ska reformeras eller tas bort genom inspel till regeringen, som de sedan ska åläggas att svara på i en skrivelse till riksdagen. På så vis får vi ett systematiserat arbete där regelfrågan kommer högt på dagordningen.

Kristdemokraterna
Kristdemokraterna vill att fler ska finna det mödan värt att starta och utveckla företag. Därför lägger vi en rad förslag om enklare regler, bland annat:
Slopade arbetsgivaravgifter vid anställning av unga eller nyanlända samt borttagen särskild löneskatt på äldre.
Utöka turordningsreglerna i LAS till fyra personer oavsett företagets storlek och vidga rätten till provanställning.
Inför en garanti för företagen att de bara ska behöva lämna en och samma uppgift en gång till myndigheterna.
Sänk kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor.
Bygga ut rutavdraget.
Nej till vinstbegränsning i välfärden.
Förenkla momsreglerna.

Miljöpartiet
För Miljöpartiet är det centralt att regelverk, sociala skyddsnät och skattesystem främjar småföretagande:
Egenföretagare med fåmansbolag ska ges möjlighet att välja karenstid.
Företagare ska ha rätt till a-kasseersättning om ansökan om sjukpenning avslås, för att minska antalet företagare som hamnar mellan stolarna.
Ett fortsatt arbetet med att förenkla reglerna för företag genom att förstärka Regelrådets arbete.
Minska den administrativa bördan för företagare genom att tillåta myndigheter åtkomst till gemensamma register – om en myndighet har begärt in information om en företagare ska företagaren inte behöva lämna samma uppgifter på nytt till en annan myndighet.

Socialdemokraterna
Vi vill förenkla för företag att ta kontakt med offentlig sektor, därför har regeringen gett 67 myndigheter i uppdrag att samordna sig i arbetet med kontakt med näringslivet. Målet är att ingen företagare ska behöva lämna samma uppgift till flera instanser. Vi vill även se över socialförsäkringssystemet för att öka tryggheten för företagare samt se över hur trygghetssystemet kan förändras så att fler kvinnor uppmuntras att starta företag.

Vänsterpartiet
Vi vill bland annat helt ta bort sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda och reducera det för företag upp till femton anställda, utveckla den statliga såddfinansieringen som verktyg för att stödja nya företag och innovationer samt förbättra det ekonomiska skyddet för egenföretagare med flera, genom förstärkningar av socialförsäkringssystemet.

Läs hela tidningen Målarmästaren här